Och när jag bodde i Stockholm, ville cykla från Kungsholmen till Rosenlunds sjukhus på Söder, huja. Jobbigt. Slussbacken upp. Sen fighten med bilarna på Hornsgatan. De hade ritat upp en cykelbana mitt i alltihop, helt galet. Livsfarligt. Cykeln fick stå kvar i det prydliga cykelrummet på Coldinutrappan. Buss 3 gick ju.
Och så för tre år sedan, när jag flyttade upp på Masthuggsberget. Backarna. En minut ner till stan, grymt jobb att ta sig tillbaka hem. Nä. Lilly, min svarta Skeppshult från 1999, fick vila. Snällt har hon väntat på att min lust skulle vakna igen.
Nu har den gjort det. Ett års rännande i Slottskogen har gjort mig såpass stark i bena att backarna liksom planats ut lite. Så nu! Friheten är tillbaka.
I början på den här veckan möttes min kompis Kerstin och jag upp i Ängelholm. Vi hade bokat ett tredagars cykelpaket på Kullahalvön. Övernattning i campingstuga i Mölle och på rara Albertsgården i Norra Häljaröd. Full fart på röda hyrcyklar. Ut till Kullens fyr. Längs en gammal banvall. Genom skogen utanför Ängelholm. Genom fina byar. Förbi vackra hagar med hästar och kvigor. Dofterna, vindarna, solen. Lårmusklerna svällde lite till och igår tog jag mig upp för halva Sjömansgatan! På Lilly. Som inte vilar längre. Snart beger jag mig till odlingen och kollar läget. Flyger nerför backarna i Slottskogen, ner mot Majvallen, far under ekarnas och bokarnas kronor.
Cykeln. En av människans fiffigare påhitt.
Tips: Lyssna på Cykla i P1 och, så småningom, läs mitt reportage om cykelsemestern på Kullahalvön i nya nättidningen OM Omställning - så ny att den inte startat än. Första numret kommer i juli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar